Vem gynnas egentligen av utvecklingen av det smarta hemmet? Forskare vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, undersöker nu den snabbt växande trenden utifrån ett normkritiskt perspektiv. Det treåriga forskningsprojektet utförs av SEED, Avdelningen för Strategiska Hållbarhetsstudier på KTH och finansieras av Energimyndigheten.
Vem gynnas egentligen av smart teknik och ökad automatisering i hemmen? Forskare vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, undersöker nu den snabbt växande trenden runt automatisering av elanvändning utifrån ett normkritiskt perspektiv. Motorn i projektet är att arbeta fram designprototyper. Grunden för det är att genomföra fältstudier i hem runtom i Sverige, vilket är kärnan i projektet, och syftar till att undersöka samband mellan användandet av smart teknik och fördelningen av vardagssysslor och beslut i hemmen.
– Det behövs mer forskning som gestaltar alternativ till rådande narrativ runt smart teknik. Här finns en klyfta mellan forskning som lyfter kritik och rådande samhällsdebatt. Projektet avser minska den klyftan, berättar Loove Broms, projektledare och designforskare på KTH. Genom spekulativ design och ett normkritiskt perspektiv ska ett antal prototyper tas fram som synliggör och utmanar de idéer och traditionella tankar som vi har om elanvändning i hemmen. Projektet strävar efter att lyfta dessa komplexa frågor till samhällsdiskussionen och erbjuda alternativa berättelser och så småningom lösningar som bättre passar den tid vi lever i och möter de energiutmaningar som vi står inför.
– Det här projektet ska ge oss konkret kunskap om teknologins roll i vardagslivet och har potential att påverka energiomställningen på en samhällsnivå. Genom att lyfta frågor kring hur människor upplever och förstår smart teknik i sina hem kan vi bättre bygga för och anpassa automatiseringen av elförsörjningen, säger Hedvig Kjellström, professor vid avdelningen för robotik, perception och lärande, vid KTH. Projektet sträcker sig fram till sommaren 2026 inom programmet Framtidens elsystem och genomförs av en tvärvetenskaplig forskargrupp från KTH bestående av Dr. Loove Broms, Docent Cecilia Katzeff, Dr. Karin Ehrnberger samt en doktorand. Deltagande företag är bland andra Ellevio och Ngenic och som stöd i genomförandet deltar Add Gender och Innovation Leadership Group, vilka har lång erfarenhet av praktiskt förändringsarbete inom jämställdhet och hållbarhet.
Projektet sträcker sig från 2023 till sommaren 2026 och finansieras av Energimyndigheten med 7, 6 miljoner kronor i programmet Framtidens elsystem: https://www.energimyndigheten.se/forskning-och-innovation/forskning/elsystem/framtidens-elsystem/
Projektgrupp: Projektet genomförs av en tvärvetenskaplig forskargrupp från KTH bestående av Dr. Loove Broms, Docent Cecilia Katzeff, Dr. Karin Ehrnberger samt en doktorand. Deltagande företag är bland andra Ellevio och Ngenic och som stöd i genomförandet deltar Add Gender och Innovation Leadership Group, vilka har lång erfarenhet av praktiskt förändringsarbete inom jämställdhet och hållbarhet.
Referensgruppen består av:
Agneta Persson, Anthises och koordinator av nätverket BeSmå
Thomas Björkström, VD Konsumenternas Energimarknadsbyrå
Mattias Ahlstedt, energi och klimatrådgivare Region Dalarna
Maria Wolrath Söderberg, lektor i retorik vid Södertörns högskola
Pernilla Hagbert, forskare i urbana och regionala studier KTH
Sara Renström, forskare i design och hållbarhet, RISE
Kontaktperson: Loove Broms, projektledare och designforskare på KTH, mejl: loove@kth.se
Inlägget För vem utformas styrningen av våra smarta hem? dök först upp på Add Gender.